Våld mot kvinnor, sexuella trakasserier, hedersvåld

WHO, uppskattar I en sammanställning av forskning från 2015 att 35% av världens kvinnor har utsatts för fysisk eller sexuellt våld av en partner eller sexuellt våld av en annan person.

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett utbrett folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. FN beskriver våldet som en”global pandemi” som ständigt ökande problem som innebär en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter och hotar samhällsutveckling.

 

Bland kvinnor i åldrarna 15-44 år är risken att utsättas för våldtäkt och våld i en nära relationer större än att drabbas av cancer, malaria, trafikolyckor och kring sammantaget ( UNITE to end violence against women 2008)

Våld mot kvinnor är en manifestation av historiskt ojämlika maktrelationer mellan män och kvinnor och är en av de avgörande sociala mekanismer genom vilka kvinnor tvingas in i en underordnad ställning gentemot män.  Våld mot kvinnor definieras av FN som alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor, inklusive hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, både i det offentliga och i det privata.

 

Våld mot kvinnor – eller våld i nära relationer

Våld i nära relationer Inkluderar alla typer av våld mellan närstående. Det gäller både i heterosexuella och samkönade relationer samt mellan syskon och inom andra familje- och släktrelationer.Det som kännetecknar den här formen av våld är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad och ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.

Våld i nära relationer kan anta många former. Det kan vara både fysiskt och psykiskt, sexuellt och materiellt och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. Genom ett systematiskt bruk av olika former av våld och hot försöker förövaren kontrollera och utöva makt över den som utsätts för våldet.

 

I Sverige uppskattas att det sker närmare 100 våldtäkter varje dag.  Årligen mördas 15-20 kvinnor av en man som de har eller har haft en nära relation till.( SOU 2014:71 s.26).

Fysiskt våld

Fysiskt våld kan t.ex. handla om knuffar, örfilar, att bli fasthållen, slag och sparkar. Tillhyggen och vapen kan också användas.

Försummelse
Försummelse kan handla om att en person som har ett vårdbehov inte får den hjälp hen behöver med medicin, hygien eller mat, eller lämnas ensam långa stunder utan tillgång till hjälp. Försummelse kan vara såväl aktiv och medveten som passiv och omedveten.

Latent våld
Innebär att den som utsatts för våld av sin partner ofta lever med en oro och stress  över att det kan hända igen. Det kan t.ex.  innebära att våldsutövaren enbart med sitt kroppsspråk eller en kommentar kan framkalla rädsla eller en hotfull upplevelse hos den våldsutsatta, som kanske påminns om tidigare våldshändelser. Latent våld kan ses som en form av psykiskt våld.

Materiellt våld
Materiell skadegörelse, exempelvis att våldsutövaren slår sönder möbler, klipper sönder kläder eller förstör eller tvingar den utsatta att själv förstöra ägodelar av särskild betydelse.

Ekonomiskt våld
Våldsutövaren kontrollerar den våldsutsattas ekonomi och materiella tillgångar eller vägrar ge insyn i ekonomin.

Sexuellt våld
Kan till exempel bestå av ovälkommen beröring och trakasserier, att tvingas utföra sexuella handlingar eller utsättas för sådana, inklusive våldtäkt eller att bevittna olika former av sexuella handlingar eller att fotograferas eller filmas i ett sexuellt syfte mot sin vilja.

Sexuella trakasserier

Det är du som avgör vad är trakasseri för dig. Sexuella trakasserier är kränkningar som handlar om sex. Här är några exempel:

  • Någon ger dig obehagliga blickar, visslingar eller kommentarer som handlar om sex.
  • Någon sprider rykten om dig som handlar om dig, din kropp, din sexualitet.
  • Någon tar på dig på ett sätt som du tycker är obehagligt.
  • Någon kallar dig för något som anspelar på sex,
  • Någon kallar gör något sexuell- handlig mot dig som är kränkande för dig.
  • Någon skickar oönskade meddelanden till dig, t.ex. bilder eller filmer som anspelar på sex via till exempel sociala medier, mejl, chatt eller sms.
  • Någon ger dig oönskade sexuella förslag, när ni träffas, via sociala medier eller på annat sätt.

Psykiskt våld
Kan till exempel röra sig om kontrollerande beteende, hot, olika former av isolering, verbala kränkningar, emotionell utpressning, skambeläggande och utnyttjande av barnen för att få kontroll över den andra föräldern.

 

Våld i hederns namn

  • Känner du att du behöver göra något du inte vill ?
  • Känner du att du inte får göra något du vill ?
  • Är du rädd att blir bortgift?

Hedersvåld utövas oftast mot flickor och kvinnor men även mot pojkar och män och hbt-personer. Förövarna är föräldrarna, familjen och släkten. Våldet har sitt ursprung i en föreställning om att alla individer i en släkt underordnade dess manliga “ledare”. Hedersrelaterat våld ( HRV) är våld som begås för att upprätthålla eller återupprätta en familjs upplevelse av heder som är knyten till kvinnornas sexualitet. Enligt dessa skadliga seder förväntas kvinnan vara orörd av en man tills bröllopsnatten.

Våldet som utövas i hederns namn förekommer främst i patriarkala samhällsstrukturer där flickor och kvinnor inte äger rätten över sina liv, sina kroppar eller sin sexualitet. Familjen och släkten utövar strikt kontroll över kvinnorna. En flickas frihet minskar ju äldre hon blir och när hon får mens är hennes frihet är nästan obefintlig.

Alla i en familj/ släkt är delaktig och dem flesta har dubbla roller, både förövare och offer förutom den unga flickan eller pojken som är utsatt för hot. Det handlar om familjens eller släktens föreställningar om hur unga människor skall leva sina liv. Enligt dessa familjer är  flickornas sexualitet är en handelsvara. Dessa föreställningar helt och hållet strider mot svenska lagar eller FN:s mänskliga rättigheter eller barnens rättigheter.

Texten hämtat från www.hedersförtryck.se“Socialtjänsten har enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ett tydligt ansvar för att ge stöd och hjälp till dem som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck (5 kap. 11 § SoL)men trots detta får inte alltid de utsatta det stöd och den hjälp som de behöver och har rätt till. Både socialtjänstlagen och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ger stora möjligheter att stödja, hjälpa och skydda de som är utsatta för hedersrelaterat våld. För att detta ska fungera i praktiken är det viktigt att personal inom socialtjänsten har kunskap om denna typ av våld. Utgångspunkten för arbetet måste alltid vara att aldrig göra avkall på de utsattas rättigheter, oavsett om de är barn eller vuxna.”

Vår erfarenhet visar att det finns en risk att utsatta ungdomar hanteras fel, se nedan lagar samt rekommendation;

Vid misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck skall socialtjänsten inleda utredning. Socialtjänsten är inte skyldigt att kontakta familjen omgående, de har möjlighet att avvakta med att informera vårdnadshavare om att en utredning har inletts.

Detta för att kunna skydda den unge genom omedelbart omhändertagande ( 6 § LVU) och placering (11§ LVU)i skyddat boende.
Först därefter underrättas den unges vårdnadshavare. Vid fara för att familjen eller släkten
kommer att leta efter den unge kan adressen hemlighållas för vårdnadshavaren (26 kap.2 § OSL och 14 § LVU).
  • Den utsatta ungdomens säkerhet skall alltid komma i första hand
  • Den utsatta ungdomens berättelse skall tas på alvar
  • Socialtjänsten har en handlingsplan för att hantera hedersvålsdsutsatta
  • Personer som arbetar med hedersvåldsutsatta hos socialtjänsten har relevant kunskap om hedersvåld
  • Socialen använder evidensbaserad PATRIARK för att säkerställa hotbilden
  • Ingen ungdom skall tvingas gå i terapi/samtal med föräldrarna. Det är viktig att man förstår att dessa föräldrar förändrar inte sin synsätt bara för att de får möjlighet att reflektera över det. Det som kanske kan förändra deras synsätten är att berätta för föräldrarna att deras sätt att behandla de unga står i strid med svensk lagstiftning och FN:s konventioner angående mänskliga och barnens rättigheter.  Se flera studier, bl.a. Arvsfonds projektet ; Familjearbete i hederskontext, med Juno Blom, Astrid Schlyter docent och lektor vid Stockholms Universitet som genomfördes mellan 2009-2012, där  konstaterades att:
    • Risken att man som aktör blir vilseledd av föräldrarna är påtaglig
    • Risken för att felbedöma hur starkt hederskulturen är hos familjen för en utomstående är stor.
    • I fall den unga personen har lämnat sin familj är risken mycket stor att föräldrarna spelar en spel för att upprätthålla “hedern” som kan innebära mycket stora risk för den unga personen.

Fins mängder av material, här är länk till Malmö Stads handbok om HEDER – http://malmo.se/download/18.5bb0a05f145db1bc43d9016/1491303057101/Handbok_Heder.pdf