Hedersvåld, Brott, Våld mot kvinnor

Vad är hedersvåld?

Vad vill du göra som du inte får göra? 

Vad måste du göra som du inte vill göra?

Vilka regler anser din familj du har brutit mot? 

Hedersvåld utövas oftast mot flickor och kvinnor men även mot pojkar och män och hbt-personer. Förövarna är föräldrarna, familjen och släkten. Våldet har sitt ursprung i en föreställning om att alla individer i en släkt underordnade dess manliga “ledare”. Hedersrelaterat våld ( HRV) är våld som begås för att upprätthålla eller återupprätta en familjs upplevelse av heder som är knyten till kvinnornas sexualitet. Enligt dessa skadliga seder förväntas kvinnan vara orörd av en man tills bröllopsnatten.

Våldet som utövas i hederns namn förekommer främst i patriarkala samhällsstrukturer där flickor och kvinnor inte äger rätten över sina liv, sina kroppar eller sin sexualitet. Familjen och släkten utövar strikt kontroll över kvinnorna. En flickas frihet minskar ju äldre hon blir och när hon får mens är hennes frihet är nästan obefintlig.

Alla i en familj/ släkt är delaktig och dem flesta har dubbla roller, både förövare och offer förutom den unga flickan eller pojken som är utsatt för hot. Det handlar om familjens eller släktens föreställningar om hur unga människor skall leva sina liv. Enligt dessa familjer är  flickornas sexualitet är en handelsvara. Dessa föreställningar helt och hållet strider mot svenska lagar eller FN:s mänskliga rättigheter eller barnens rättigheter.

Texten hämtat från www.hedersförtryck.se“Socialtjänsten har enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ett tydligt ansvar för att ge stöd och hjälp till dem som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck (5 kap. 11 § SoL)men trots detta får inte alltid de utsatta det stöd och den hjälp som de behöver och har rätt till. Både socialtjänstlagen och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ger stora möjligheter att stödja, hjälpa och skydda de som är utsatta för hedersrelaterat våld. För att detta ska fungera i praktiken är det viktigt att personal inom socialtjänsten har kunskap om denna typ av våld. Utgångspunkten för arbetet måste alltid vara att aldrig göra avkall på de utsattas rättigheter, oavsett om de är barn eller vuxna.”

Vår erfarenhet visar att det finns en risk att utsatta ungdomar hanteras fel, se nedan lagar samt rekommendation;

Vid misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck skall socialtjänsten inleda utredning. Socialtjänsten är inte skyldigt att kontakta familjen omgående, de har möjlighet att avvakta med att informera vårdnadshavare om att en utredning har inletts.

Detta för att kunna skydda den unge genom omedelbart omhändertagande ( 6 § LVU) och placering (11§ LVU)i skyddat boende.
Först därefter underrättas den unges vårdnadshavare. Vid fara för att familjen eller släkten
kommer att leta efter den unge kan adressen hemlighållas för vårdnadshavaren (26 kap.2 § OSL och 14 § LVU).
  • Den utsatta ungdomens säkerhet skall alltid komma i första hand
  • Den utsatta ungdomens berättelse skall tas på alvar
  • Socialtjänsten har en handlingsplan för att hantera hedersvålsdsutsatta
  • Personer som arbetar med hedersvåldsutsatta hos socialtjänsten har relevant kunskap om hedersvåld
  • Socialen använder evidensbaserad PATRIARK för att säkerställa hotbilden
  • Ingen ungdom skall tvingas gå i terapi/samtal med föräldrarna. Det är viktig att man förstår att dessa föräldrar förändrar inte sin synsätt bara för att de får möjlighet att reflektera över det. Det som kanske kan förändra deras synsätten är att berätta för föräldrarna att deras sätt att behandla de unga står i strid med svensk lagstiftning och FN:s konventioner angående mänskliga och barnens rättigheter.  Se flera studier, bl.a. Arvsfonds projektet ; Familjearbete i hederskontext, med Juno Blom, Astrid Schlyter docent och lektor vid Stockholms Universitet som genomfördes mellan 2009-2012, där  konstaterades att:
    • Risken att man som aktör blir vilseledd av föräldrarna är påtaglig
    • Risken för att felbedöma hur starkt hederskulturen är hos familjen för en utomstående är stor.
    • I fall den unga personen har lämnat sin familj är risken mycket stor att föräldrarna spelar en spel för att upprätthålla “hedern” som kan innebära mycket stora risk för den unga personen.

Fins mängder av material, här är länk till Malmö Stads handbok om HEDER – http://malmo.se/download/18.5bb0a05f145db1bc43d9016/1491303057101/Handbok_Heder.pdf

 

 

Vad är brott?

Ett brott är varje våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för individen samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet.  Läs mer om brottsoffer på brottsofferjourens hemsida;http://www.brottsofferjouren.se/fakta-om-brottsoffer/begreppet-brottsoffer/

Det finns särskilt utsatta grupper, under rubriken Särskilt sårbara har brottsofferjouren samlat information om några olika grupper som kan vara i behov av extra stöd då de drabbas av brott; http://www.brottsofferjouren.se/fakta-om-brottsoffer/sarskilt-sarbara/.

Vad är mäns våld mot kvinnor?

Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. Alla former av våld, så som ovan, mellan närstående i både heterosexuella och samkönade relationer och andra släktrelationer.

Vad är kvinnofrid?

Ett samlingsbegrepp för kvinnors rätt till frihet från mäns våld i nära relationer utifrån en förståelse om makt och genusstrukturer. Härstammar från lagstiftningen om kvinnofridskränkning.

4 kap. 4 a § brottsbalken
Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4, 6 eller 12 kap. eller enligt 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse i lägst nio månader och högst sex år.

Grov kvinnofridskränkning

Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, ska han i stället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff. Lagen faller under allmänt åtal. Det betyder att åklagaren väcker talan åt samhällets räkning och kan göra det utan att kvinnan själv behöver anmäla brottet.

Bryt tystnaden – alla har rätt att leva ett liv utan våld!

  • om du  känner utsätts för psykiskt eller fysiskt våld
  • om du  utsätts för ekonomiskt våld
  • om du  utsätts för försummelse
  • om du ständigt måste anpassa din vardag utifrån din partners behov
  • om din partnern ständigt skjutsar dig och du känner dig begränsad och har ingen frihet
  • om ni bråkar mycket, om du …

Om du drabbas av våld, vad kan du göra?

  1. Gör en polisanmälan
  2. Kontakta socialen
  3. Berätta för någon som du kan lita på vad som har hänt
  4. För dagbok över vad som har hänt, skriv ner tid och händelse
  5. Ta bilder och dokumentera
  6. Spara mejl och sms som innehåller hot och trakasserier
  7. Kontakta skolsköterskan/sjukvården för att få skadorna dokumenterade
  8. Kontakta oss eller någon annan jour för hjälp