Freezonens remissvar – Ny modell för statsbidrag till vissa ideella organisationer inom brottsofferområdet (Ds 2019:7)

https://www.regeringen.se/remisser/2019/05/remiss-av-ds-20197-ny-modell-for-statsbidrag-till-vissa-ideella-organisationer-inom-brottsofferomradet/

Freezonen är remissinstans för utredningen för ny modell för statsbidrag till vissa ideella organisationer inom brottsofferområdet. Nedan kan du läsa vår remissvar som skickads in 2019/06/25.

Sammanfattning
Vi tycker att det är bra att bidragsformen till ideella jourer inom brottsofferområdet lyfts. Vi håller med om att det är viktigt att skilja på kommunernas uppdrag och de insatser som genomförs av civilsamhället. Förslaget att jourer som bedriver verksamheter som både kvinnojour och brottsofferjour och därigenom kan erhålla bidrag från olika håll, inte skulle ha möjlighet att söka bidrag via Socialstyrelsen om de redan erhållit bidrag från Brottsoffermyndigheten tycker vi behöver ses över. Detta för att det finns två kombinerade jourer i Sverige och det kan tillkomma fler i framtiden. Vi anser också att de nya bidragen ska vara fyraåriga och inte tvååriga som föreslås i utredningen. 

Avsnitt 6.1.1 Behov av förändring
I detta kapitel instämmer vi i att det är bra att lägga fokus på kommunernas ansvar för våldsutsatta, men i praktiken utför civilsamhället en stor och betydande del. Dock vill vi tillägga att hanteringen av ärenden och insatser skiljer sig mycket från kommun till kommun. Det finns i dag 290 kommuner med en stor variation av hur man hanterar våldsutsattas ärende. Det kan bli ett lotteri för den våldsdrabbade huruvida den får rätt hjälp. SoL är en ramlag och det saknas i dag kvalitetssäkring kring socialtjänstens arbete med våldsutsatta. Om arbetet fortsatt fördelas på både kommun och civilsamhället, där senare år även privata företag deltar, bör kvalitetssystem införas för att säkra att samtliga parter som deltar i arbetet med våldsutsatta hanterar ärendena med kvalitet och på jämlika villkor, detta för att skydda utsattas intressen. Vårt förslag är införande av ett ramverk och kvalitetssäkringssystem, till exempel en certifiering för en jämlik hantering av våldsdrabbades ärende i hela landet. Syftet med detta system är att säkerställa ett likvärdigt och strukturerat arbete med våldsutsatta för kommuner, civilsamhället och kommersiella.  

Avsnitt 6.1.2 En ny förordning med utgångspunkt i det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet och den nationella strategin.
Här menar vi, som är en kombinerad kvinno- tjej- och brottsofferjour, att förslaget på sidan 91 om att jämställa bidraget som vi får från Brottsoffermyndigheten med ett statsbidrag och därmed inte gör det möjligt för oss och för den andra kombinerade jouren att söka bidrag från Socialstyrelsen bör strykas/ omarbetas med hänsyn till de två kombinerade jourer som idag finns i Sverige och att nya kombinerade jourer kan tillkomma.  

Avsnitt 6.1.7 Formen för bidraget 
På sidan 102-103 håller vi med om att andelen generella bidrag ska öka i förhållande till detaljstyrda bidrag. Alla verksamheter behöver ha en ekonomisk stabilitet på minst två år, men Freezonen föreslår ändring till fyra år, det vill säga en mandatperiod. Vi föreslår vidare en utredning där kostnaden för våld och våldets konsekvenser utreds och sätts i relation till kostnaden för att förebygga våld. NCK har uppskattat kostnaden till 39,7 miljarder kronor, i den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor är uppskattningen 45 miljarder, dock är det endast en uppskattning. Vi vill belysa att det är en avsevärd skillnad mellan att veta kostnaden och uppskatta den. Medvetenheten om kostnaden kan även bidra till att inse att storleken på de medel som satsats i dag för det förebyggande arbetet är för liten. 

I avsnittet lyfts att det är svårt att säkerställa en effektiv användning av medlen och där vill vi  belysa att kvalitetssäkring av jourerna och deras verksamheter som vi har föreslagit i 6.1.1. kan användas för att säkerställa en effektiv användning. Utformningen av ett kvalitetssäkringssystem bör ligga hos en grupp av sakkunniga som är representativa. Som förslag kunde gruppen bestå av både myndigheter och civilsamhället.  

I samma avsnitt på sidan 108 och 109 diskuteras fördelningsnyckel för att avgöra hur stor del av bidraget som ska komma varje jour tillgodo. Vi tycker att förslaget att införa en sådan nyckel är bra samtidigt som vi vill uppmärksamma på att fördelningen kan bli orättvis.  En till synes liten jour kan utföra betydande insatser och delta i opinionsbildande arbete i mycket större omfattning än en stor jour, och frågan återstår vad en stor jour är, är det den geografiska omfattningen, antal anställda eller antal medlemmar som definierar storleken? Vi föreslår att genom ett kvalitetssystem ( 6.1.1.)  kan information, från olika kvinno- och brottsofferjourer samt andra av civilsamhällets organisationer som arbetar med brottsoffer, samlas in. Med hjälp av ett sådant kvalitetssystem, mäts det arbete man utför på ett strukturerat och kontrollerat sätt. 

Avsnitt 6.1.8 Handläggning av bidragsärenden
Vårt förslag angående längden på bidragen är att organisationsbidrag ges för en tidsperiod om fyra år. Vi tycker vidare att formuleringen kring “tre år kan vara svårt att överblicka” är missvisande då troligtvis de flesta jourer idag enhetligt hade svarat att det är välkommet att få bidrag över tre eller fyra år om möjligheten hade funnits. Att behöva ansöka om osäkra medel, att behöva hitta på nya projekt, att ständigt leva med en ekonomisk oro är ansträngande och det hindrar jourernas utveckling. Ekonomisk stabilitet för organisationer som jourer som är hybrider, det vill säga både socialtjänst-utförare och en röst för civilsamhället främjar jämställdheten. 

Susanna Udvardi

Verksamhetschef