Gör inte avkall på hedersutsatta ungdomars rättigheter

Ungdomar som är utsatta för våld i hederns namn kontaktar oss ofta.  Vi märker att många gånger får ungdomarna inte den hjälp de har rätt till.

Hedersvåld utövas oftast mot flickor och kvinnor men även mot pojkar och män och hbt-personer. Förövarna är föräldrarna, familjen och släkten. Våldet har sitt ursprung i en föreställning om att alla individer i en släkt underordnade dess manliga “ledare”. Hedersrelaterat våld ( HRV) är våld som begås för att upprätthålla eller återupprätta en familjs upplevelse av heder som är knyten till kvinnornas sexualitet. Enligt dessa skadliga seder förväntas kvinnan vara orörd av en man tills bröllopsnatten.

Våldet som utövas i hederns namn förekommer främst i patriarkala samhällsstrukturer där flickor och kvinnor inte äger rätten över sina liv, sina kroppar eller sin sexualitet. Familjen och släkten utövar strikt kontroll över kvinnorna. En flickas frihet minskar ju äldre hon blir och när hon får mens är hennes frihet är nästan obefintlig.

Det är vanligt att alla i en familj/ släkt är delaktig och dem flesta har dubbla roller, både förövare och offer. Det handlar om familjens eller släktens föreställningar om hur unga människor skall leva sina liv. Enligt dessa familjer är  flickornas sexualitet är en handelsvara. Dessa föreställningar helt och hållet strider mot svenska lagar och FN:s mänskliga rättigheter eller barnens rättigheter.

Texten hämtat från www.hedersförtryck.se“Socialtjänsten har enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ett tydligt ansvar för att ge stöd och hjälp till dem som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck (5 kap. 11 § SoL)men trots detta får inte alltid de utsatta det stöd och den hjälp som de behöver och har rätt till. Både socialtjänstlagen och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ger stora möjligheter att stödja, hjälpa och skydda de som är utsatta för hedersrelaterat våld. För att detta ska fungera i praktiken är det viktigt att personal inom socialtjänsten har kunskap om denna typ av våld. Utgångspunkten för arbetet måste alltid vara att aldrig göra avkall på de utsattas rättigheter, oavsett om de är barn eller vuxna.”

Vår erfarenhet visar att det finns en risk att utsatta ungdomar hanteras fel.

Dem som jobbar med hedersutsatta ungdomar skall se till att;

  • Den utsatta ungdomens säkerhet kommer alltid i första hand
  • Den utsatta ungdomens berättelse skall tas på alvar
  • Socialtjänsten har en handlingsplan för att hantera hedersvålsdsutsatta
  • Personer som arbetar med hedersvåldsutsatta hos socialtjänsten har relevant kunskap om hedersvåld
  • Socialen använder evidensbaserad PATRIARK för att säkerställa hotbilden
  • Ingen ungdom skall tvingas gå i terapi/samtal med föräldrarna. Det är viktig att man förstår att dessa föräldrar förändrar inte sin synsätt bara för att de får möjlighet att reflektera över det. Det som kanske kan förändra deras synsätten är att berätta för föräldrarna att deras sätt att behandla de unga står i strid med svensk lagstiftning och FN:s konventioner angående mänskliga och barnens rättigheter.  Se flera studier, bl.a. Arvsfonds projektet ; Familjearbete i hederskontext, med Juno Blom, Astrid Schlyter docent och lektor vid Stockholms Universitet som genomfördes mellan 2009-2012, där  konstaterades att:
    • Risken att man som aktör blir vilseledd av föräldrarna är påtaglig
    • Risken för att felbedöma hur starkt hederskulturen är hos familjen för en utomstående är stor.
    • I fall den unga personen har lämnat sin familj är risken mycket stor att föräldrarna spelar en spel för att upprätthålla “hedern” som kan innebära mycket stora risk för den unga personen.

Frågor som man kan ta till hjälp för att reda ut vilken form att problematik det gäller är bl.a.;

– Vad vill du göra som du inte får?
– Vad måste du göra som du inte vill?
– Vilka argument används för att reglerna ska efterföljas?
– Vilka metoder används för att reglerna ska efterföljas?
– Vilka är konsekvenserna om reglerna bryts?
– Hur länge har kontrollen pågått?
– Föreligger underliggande eller direkt uttalade hot? I så fall från vem eller vilka?
– Förekommer våld? I så fall från vem eller vilka?
– Vad tycker dina föräldrar om den du är kär i? Kan du ta hem din partner?
– Vilka krav finns om utseende?
– Vad har sagts om din framtid?

Frågorna ovan komer i från Malmö Stads Yrkesgemensam handbok Sociala Resursförvaligningen, – HEDER, se handboken i sin helhet här;  http://malmo.se/download/18.5bb0a05f145db1bc43d9016/1491303057101/Handbok_Heder.pdf